Dricksvatten

Rent vatten i kranen är en självklarhet för oss svenskar. Vi tillhör dock en mycket privilegierad skara människor, majoriteten av världens befolkning saknar tillgång till denna resurs.

Dricksvattnets kvalitet beror dels av råvattnet, dels på hur vattnet transporteras fram till kranen. I sammanhanget har konstruktion och skick på ledningsnät och reservoarer betydelse. Råvattnet kan utgöras av ytvatten eller grundvatten. Råvattnet innehåller en rad olika ämnen som antingen kan vara nyttiga eller oönskade. Allmänt sett har vi i Sverige en god tillgång och en bra kvalitet på råvatten och dricksvatten.

Dåliga tekniska lösningar och konstruktioner kan dock medföra risk för ohälsa. Dricksvattnet kan påverkas negativt genom förorening av bakterier och andra mikroorganismer, eller genom att halterna av olika kemiska ämnen är för höga eller låga. Ofta har grävda brunnar sämre mikrobiologisk kvalitet än borrade brunnar.

Exempel på kemiska ämnen som kan försämra kvalitén, eller i vissa halter göra vattnet otjänligt:

• Järn och mangan
• Kalcium och/eller magnesium (avgör vattnets hårdhet)
• Fluorid
• Koppar
• Aluminium
• Kadmium
• Radon

Kommunala anläggningar i Malå
I Malå samhälle, Adak, Aspliden, Björkland, Rentjärn, Rökå och Springliden produceras och distribueras av Tekniska avdelningen, Malå kommun. Det kommunala dricksvattnet kontrolleras regelbundet, först och främst genom egenkontrollen men också genom miljökontorets offentliga kontroll.

Övriga byar och fastigheter får sitt dricksvatten från gemensamma vattenföreningar eller egna brunnar. Drygt en miljon människor i Sverige har egen brunn i sitt permanentboende. Lika många har det i sitt fritidshus. Det är lika viktigt att dessa människor har ett gott och hälsomässigt bra dricksvatten som de som får sitt vatten genom kommunens försorg.

Dricksvattenanläggningar som omfattas av dricksvattenföreskrifterna
Dricksvattenanläggningar som i genomsnitt tillhandahåller mer än 10 kubikmeter dricksvatten per dygn, försörjer fler än 50 personer, tillhandahålls eller används som en del av en kommersiell eller offentlig verksamhet omfattas av Livsmedelsverkets föreskrifter. Det innebär att dessa dricksvattenanläggningar ska registreras som livsmedelsanläggning. Anmälan sker hos miljö- och byggnämnden i Malå/Norsjö. Precis som andra livsmedel ska även dricksvattnet vara hälsosamt och rent och uppfylla vissa kvalitetskrav och för att säkerställa detta måste dricksvattenproducenten ta fram ett system för egenkontroll. Egenkontrollsystemet är producentens bevis för att vattnet håller en hög kvalitet och produceras på ett säkert sätt.

Enskilda dricksvattenanläggningar
För mindre dricksvattenanläggningar gäller Socialstyrelsens allmänna råd. Det är då du som fastighetsägare/brunnsägare eller din ägarförening som ansvarar för skötsel av brunnen och för att vattenkvaliteten undersöks. Om det är problem med brunnen är det också du/ni som måste åtgärda problemen. För att ta reda på kvaliteten på dricksvattnet bör även enskilda brunnsägare ta vattenprover. Har man småbarn i familjen bör man vara extra noggrann med att ta prov på vattnet eftersom små barn är mer känsliga för höga halter av vissa ämnen.

Egna brunnar
I Sverige hämtar ungefär 1,2 miljoner permanentboende och lika många fritidsboende sitt vatten från enskilda brunnar. För att ta reda på kvaliteten på dricksvattnet bör en enskild brunnsägare ta vattenprover.

Senast uppdaterad den 11 januari 2024

Translate the website with Google translate.